Olika typ av utbildare

Olika utbildningsanordnare och vad det innebär

Fristående utbildningar, folkhögskolor och vuxenutbildningar

Privata/Fristående utbildningar:
Privata/fristående utbildningar finns inom ett flertal branscher och är oftast kortare yrkesinriktade utbildningar. Du betalar själv dina kursavgifter och i de flesta fall är du inte berättigad till statligt studiestöd. Cady Training Academy är en fristående utbildningsanordnare som erbjuder yrkesutbildningar. Andra exempel på en fristående utbildningsanordnare är MIROI, Sverigehälsan och Axelssons gymnastiska institut.

Studieförbund:
Studieförbunden ger kortare kurser, i regel på kvällstid, inom olika intresseområden. Hos studieförbunden får du inga betyg och du betalar själv dina kursavgifter. Att läsa via ett studieförbund kan vara ett sätt att exempelvis fräscha upp kunskaperna i ett främmande språk.

Folkhögskola:
Folkhögskolor erbjuder utbildningar på gymnasienivå med några undantag t.ex. fritidsledarutbildningen. Det finns 147 folkhögskolor med varierande kursutbud runtom i Sverige och där kan man läsa allmänna kurser (teoretiska ämnen), särskilda kurser (exempelvis inom idrott, musik, skrivande, drama och turism) samt yrkesinriktade kurser (till exempel teckenspråkstolk, journalist och fritidsledare). Folkhögskolan vänder sig till de som är 18 år eller äldre. Du kan söka fritt över landet oavsett var du är skriven.

Vuxenutbildningar:
Har du IG i någon kurs? Saknar du någon kurs för behörighet? Då har du möjlighet att läsa den via vuxenutbildningen. Kurser ges, i de flesta fall, både på dag- och kvällstid. Du kan inte studera på vuxenutbildningen i annan kommun än din hemkommun. För att kunna söka till vuxenutbildningen måste du ha ett slutbetyg från gymnasiet alternativt att du har fyllt 20 år.


Högskola

För att du ska kunna antas till en högskoleutbildning måste du ha vissa förkunskaper. I antagningssammanhang används ofta begreppet behörighetskrav i stället. Har du rätt förkunskaper för exempelvis sjuksköterskeprogrammet har du alltså behörighet till den utbildningen.
Behörighetskraven, eller förkunskapskraven, delas in i grundläggande behörighet och särskild behörighet.

Grundläggande behörighet krävs till all högskoleutbildning och kraven är desamma oavsett vilken utbildning på grundnivå du söker. När du avslutat dina studier och vilken utbildningsbakgrund du har avgör vilka krav som ställs för grundläggande behörighet.

Kraven för särskild behörighet varierar beroende på vilken utbildning du söker.


Yrkeslegitimation

Yrkeslegitimation innebär att det finns ett lagrum som beskriver vilka krav som ska vara uppfyllda för att en sådan legitimation ska kunna utfärdas av en behörig myndighet. Vanligtvis är det ett formellt intyg (ett dokument) som certifierar att man är behörig att utöva ett yrke.

Myndigheter som utfärdar yrkeslegitimationer är Socialstyrelsen för hälso- och sjukvårdsyrken, Jordbruksverket för veterinärer och djursjukskötare och Skolverket för lärare.

Beteckningen legitimerad får endast användas av den som genomfört den utbildning som krävs och i vissa fall fullgjort praktisk tjänstgöring enligt särskilda föreskrifter, sökt och av berörd myndighet fått legitimation att utöva ett visst yrke samt inte fått denna legitimation indragen.